Den nya SCB-rapporten Fritidsfiske 2025 (JO 57 SM 2601) (bifogas) är ett viktigt underlag för Sveriges Fiskevattenägareförbund. Rapporten visar tydligt fritidsfiskets omfattning och ekonomiska betydelse, men den har samtidigt en avgörande begränsning ur ett ägar- och landsbygdsperspektiv: hela den utländska fisketurismen saknas i statistiken. Det innebär att den verkliga betydelsen av enskilda fiskevatten underskattas.
Sveriges Fiskevattenägareförbunds bedömning
Sveriges Fiskevattenägareförbund välkomnar att SCB och Havs- och vattenmyndigheten fortsätter att ta fram officiell statistik över fritidsfisket. Statistiken visar att fritidsfisket är en omfattande samhällsaktivitet med stor ekonomisk betydelse.
Rapporten visar bland annat att:
- cirka 1,1 miljoner personer fiskade under 2025,
- fritidsfisket omfattade omkring 10 miljoner fiskedagar,
- de totala utgifterna för fritidsfisket uppgick till cirka 9,2 miljarder kronor, varav cirka 5,2 miljarder utgjorde direkta konsumtionsutgifter såsom resor, boende, mat, guider och fiskeutrustning.
Detta bekräftar att fritidsfisket är en betydande näring och en viktig motor för landsbygdens ekonomi.
Den största bristen – den utländska fisketurismen saknas
Den mest betydande svagheten i rapporten är att undersökningen endast omfattar personer som är folkbokförda i Sverige mellan 16 och 80 år. SCB konstaterar också uttryckligen att:
”Statistiken omfattar inte fiske som bedrivs av besökare i Sverige.”
För Sveriges Fiskevattenägareförbund är detta en mycket viktig brist.
I stora delar av landet – särskilt i Norrland, Dalarna, Värmland och andra landsbygdsområden – utgör utländska sportfisketurister en mycket betydande del av fisketurismen. Besökare från exempelvis Tyskland, Nederländerna, Danmark, Polen och Centraleuropa köper fiskekort, hyr stugor och båtar, anlitar guider och handlar lokalt.
Dessa ekonomiska effekter syns inte alls i den officiella statistiken.
Det innebär att rapporten riskerar att underskatta:
- fiskets samhällsekonomiska betydelse,
- fiskerättens ekonomiska värde,
- fiskevårdsområdenas och fiskevattenägarnas betydelse för landsbygdsutvecklingen,
- behovet av investeringar i fiskevård och fisketurism.
Fiskerättsägarna skapar värdet
Rapporten redovisar konsumtionen kring fritidsfisket, men beskriver inte vem som möjliggör denna verksamhet.
Bakom en stor del av Sveriges attraktiva fiske finns:
- enskilda fiskerättsägare,
- fiskevårdsområdesföreningar,
- samfälligheter,
- skogsbolag, etc.
Och det är dessa som finansierar eller organiserar:
- fiskeförvaltning,
- fiskeregler,
- biotopvård,
- utsättningar där sådana behövs,
- tillsyn,
- båtramper,
- bryggor,
- information,
- digital fiskekortsförsäljning.
Utan dessa insatser skulle stora delar av det svenska fritidsfisket inte vara möjligt.
Fisketurismen skapar stora lokala värden
När en sportfiskare köper ett fiskekort är det bara början på den ekonomiska kedjan.
Varje fiskeresa genererar ofta intäkter till:
- lokala livsmedelsbutiker,
- bensinstationer,
- restauranger,
- caféer,
- stuguthyrare,
- campingplatser,
- båtuthyrare,
- fiskeguider,
- sportfiskebutiker.
För många mindre landsbygdsorter och kommuner är fisketurismen en viktig del av besöksnäringen.
Särskilt internationella sportfiskare har ofta hög konsumtion per besök och stannar ofta i flera dagar, vilket ger betydande lokala ekonomiska effekter.
Fiskerätten är en ekonomisk tillgång
Rapporten visar tydligt hur stora belopp som omsätts genom fritidsfisket.
För Sveriges Fiskevattenägareförbund stärker detta bilden av att fiskerätten inte bara är en juridisk rättighet utan också en viktig ekonomisk tillgång kopplad till fastigheten.
Ett välskött fiskevatten kan:
- höja fastighetens värde,
- skapa återkommande intäkter,
- bidra till lokal sysselsättning,
- stimulera investeringar i landsbygden,
- skapa incitament för långsiktig fiskevård.
Förbundets slutsatser
Rapporten är ett värdefullt underlag som tydligt visar fritidsfiskets omfattning och ekonomiska betydelse i Sverige. Samtidigt ger den inte en fullständig bild av fiskets samhällsekonomiska värde eftersom den helt utelämnar den internationella fisketurismen.
Sveriges Fiskevattenägareförbund anser därför att framtida nationell statistik bör kompletteras med analyser av utländska sportfiskares konsumtion och deras betydelse för landsbygdsutveckling och besöksnäring.
En mer heltäckande statistik skulle ge beslutsfattare ett bättre underlag för att förstå:
- fiskerättens värde,
- fiskevattenägarnas roll,
- fisketurismens betydelse,
- behovet av långsiktiga investeringar i fiskevård och hållbar fiskeförvaltning.
Det skulle också tydligare synliggöra att de ekonomiska värden som fritidsfisket skapar bygger på att landets fiskerättsägare och fiskevårdsområden förvaltar och utvecklar Sveriges enskilda fiskevatten på ett långsiktigt och ansvarsfullt sätt.