Utgivningsdag för nr 4 2020 av Våra Fiskevatten är den 19 november
I nummer 4 får vi följa med på spöknätsjakt utanför Bråvikens mynning. Vi får även en spännande inblick i strävandena att uppnå självförsörjning på skärgårdshemmanet Kunoön i Luleå skärgård. I Norrbotten görs också ett besök på Guldhaven Pelagiska i Kalix som förutom löjromsproduktion nu även påbörjat förädling av fiskarter som hittills varit dåligt utnyttjade som människoföda, bland annat gotländsk id. Norrlandsblocket innehåller dessutom ett reportage från Girjas sameby som via beslut i Högsta domstolen tillerkänts rätten till jakt och fiske på statens mark. Det kommande arbetet kring vattenkraftens miljöanpassning behandlas bland annat i reportage om det pilotprojekt i Ljungan som ska hitta formerna för de regionala samverkansprocesser som ska föregå miljöprövningarna. I ett reportage från Vättern skildras fisketillsynen i kräftfisketider och i reportage från Vaggerydsortens Fvof utanför Jönköping summeras fiskekortförsäljningen och det ökade trycket på mark och vatten i Coronatider. iFiske bekräftar i en artikel det starkt ökade fiskekortförsäljning i år. Tidningen innehåller även en intervju med ekonomen och historikern Gunnar Wetterberg som engagerats inom ett seminarium om äganderätten och de gröna näringar som arrangerades av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin under hösten.
Utgivningsdag för nr 3 2020 av Våra Fiskevatten är den 13 augusti
Nummer 3 innehåller ett utförligt referat från årets förbundsstämma som med anledning av Coronasituationen hölls digitalt. SLUs provfiskedatabaser presenteras vilka innehåller värdefull information som grund för förvaltningen av enskilda fiskevatten. I ett reportage får vi också följa med på elfiske från båt i Östergötlands skärgård med syfte att följa upp effekten av de fiskefredningsområden som är på gång. I ett annat reportage får vi träffa fastighetschefen på Stora Enso Skog och Mark AB som ger bolagets syn på sitt fiskevatteninnehav och dess förvaltning och utveckling. Numret innehåller även flera reportage från Värmland där vi får bekanta oss med verksamheten i Årjängs och Eda fiskevårdskretsar samt får besöka världens enda fisktrappa för gös vilken finns i Säffle. Den framtida kalkningsverksamheten sätts under lupp i ett reportage och en uppseendeväckande dom i Gävle Tingsrätt vilken ifrågasätter fiskelagens bestämmelser om fiske utan lov behandlas i ett reportage från Långsjön i Hofors fvof.
Sveriges Fiskevattenägareförbund har yttrat sig över Havs- och vattenmyndighetens förslag till reviderade föreskrifter om hantering av signalkräftan. Föreskriftsförändringarna handlar framförallt om i vilka sjöar och vattendrag utanför hanteringsområdet, baseras på inlämnade och handlagda ansökningar, där fiske efter signalkräfta även fortsättningsvis föreslås vara tillåtet. Här följer en sammanfattning av vårt remissvar.
Sveriges Fiskevattenägareförbund vidhåller sin uppfattning att hanteringsområdet även bör omfatta Värmland, Dalsland och norra Bohuslän och att modellen med skyddsområden för flodkräfta istället kan säkerställa de flodkräftaförekomster som finns i berörda landskap.
Vi välkomnar och tillstyrker förslaget om utvidgning av hanteringsområdet till att omfatta ytterligare delar av Dalarnas län och Värmlands län.
Vi tillstyrker att fiske efter signalkräfta medges i föreslagna sjöar och vattendrag i Västra Götalands län, Värmlands län, Dalarnas län och Gävleborgs län innebärande att dessa vatten tas upp i en ny bilaga till föreskriften, bilaga 2 ”Vatten utanför hanteringsområdet för signalkräfta där fiske efter signalkräfta är tillåtet”.
Vi har inga invändningar mot att de vatten i Gävleborgs- och Värmlands län, där ansökan grundar sig i ett utrotningsfiske, lämnas utanför bilaga 2. För övriga vatten där fiske efter signalkräfta ej föreslås bli tillåtet anser vi att det underlag och de motiveringar som redovisas i remisshandlingarna är för bristfälliga för att vi ska kunna ta ställning. Därför avstyrker vi förslaget att fiske efter signalkräfta inte medges i dessa vatten.
Sveriges Fiskevattenägareförbund är slutligen mycket starkt kritiskt till de regler för hantering av signalkräfta inom hanteringsområdet som saknar legitimitet och som enbart försvårar förvaltningen av signalkräfta som landsbygdsresurs. Vi yrkar därför att Havs- och vattenmyndigheten avskaffar minimimåttet för fångst av signalkräfta inom hanteringsområdet. Vi yrkar även på att definitionen av flyttning av signalkräfta modifieras i föreskrifterna så att flyttning blir möjlig till en annan del av en damm, sjö eller ett vattendrag om det saknas vandringshinder inom nämnda vattenområden.
Hela vårt remissyttrande finns här nedan som pdf.
Sida 8 av 26
