Sveriges Fiskevattenägareförbund har yttrat sig över besöksnäringsutredningens betänkande Ett land att besöka – en samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring (SOU 2017:95).
Generellt välkomnar vi de förslag som syftar till att på allvar få upp besöksnäringen på den politiska agendan och genom strategier på olika nivåer samt satsningar på utveckling och innovation skapa en strukturerad plattform för utvecklingen av den för nationen, och i synnerhet landsbygden, viktiga näring. Samtidigt vill vi varna för att för mycket ny administration, samordningsåtgärder och tidskrävande myndighetsarbete hotar att ta resurser från konkret verksamhet.
Utredningens vision om besöksnäringens potential att fungera som ett kitt mellan olika delar av landet, inte minst mellan stad och landsbygd, förpliktigar och här saknar vi konstruktiva förslag som får detta kitt att fästa ordentligt.
I betänkandet saknar vi skarpa förslag på reformering av strandskyddsbestämmelserna för att främja och underlätta utvecklingen av gårdsbaserad fiske- och upplevelseturism på landsbygden. Vi saknar också förslag och ambitioner att implementera en nödvändig lokal förvaltningsmodell för kustens och skärgårdarnas enskilda fiskevatten.
Vi noterar att förslagen om kompetensförsörjning inom besöksnäringen även riktar sig till offentliga myndighetsutövare. Vi vet att det behövs kompetensutveckling om landsbygdens förutsättningar, i synnerhet om den svenska fiskerättsliga plattformen och dess betydelse för fiskerinäringarna på landsbygden. Vi vill betona att kompetensen om dessa frågor behöver förstärkas hos departement och myndigheter på alla nivåer samt även hos många organisationer och aktörer som är kopplade till eller verksamma inom naturturismen. Kompetens i dessa frågor måste också ingå i utbildningsplanen för grundläggande utbildningar inom turism- och naturbruk på både gymnasie- och högskolenivå.
Vi påpekar att även expertmyndigheten Lantmäteriet lider av kompetensutarmning och personalbrist. Detta får allvarliga konsekvenser genom att fiskerättsliga förrättningar handläggs bristfälligt och att servicen till landsbygdens fiskerätts- och markägare nu raseras i allt snabbare takt. Vi betonar att en fungerande Lantmäterimyndighet är av avgörande betydelse för besöksnäringen på landsbygden och i synnerhet för naturturismen. Väl förankrad naturturism kräver avtal med mark- och fiskerättsägare och detta kräver i sin tur en Lantmäterimyndighet som kan utreda exempelvis fiskerättsliga förhållanden som grund för avtalen. Lantmäteriet tar sedan drygt ett år tillbaka inte på sig sådana utredningsuppdrag. Ett allvarligt samhällsproblem som utredningen inte har beaktat.
Sveriges Fiskevattenägareförbund besitter av naturliga skäl mycket kompetens om landsbygdens enskilda fiskevatten och resursens förutsättningar för naturturism. Vi påpekar att det är anmärkningsvärt att utredningen inte har bemödat sig att ta del av dessa kunskaper och att den nyckelroll som vår organisation har överhuvudtaget inte nämns i avsnittet om naturturism. Det rimmar illa med alla ansatser om förankrad naturturism. Merparten av Sveriges fisketuristiska företag har enskilda fiskevatten som utgångspunkt för sin verksamhet. Vi hoppas att dessa omständigheter rättas till vid förverkligande av utrednings förslag.
Hela vårt remissvar finns här nedan som pdf.