Nummerr 1 av Våra Fiskevatten utkommer den 15 februari!

Temat för detta nummer är Vattenkraftens miljövillkor, som belyses genom ett flertal artiklar. Bland annat skriver vi om att den kommande omprövningen av vattenkraften i Gullspångsälvens nedre delar kan avgöra framtiden för den akut hotade unika Gullspångslaxen. Vi skriver också om Degerfors som hoppas att de får tillbaka forsen som en gång rann igenom samhället. Vi presenterar i detta nummer Hanebo-Segersta Fvof vilka är en ny medlem från Gävleborg, och som finns i Ljusnans avrinningsområde. I detta nummer skriver vi även om att det inte fanns något undantag för gårdsbaserad fisketurism i betänkandet avseende Areella näringar vid vatten. Dock finns flera förslag som underlättar möjligheten för de areella näringarna att tillämpa undantaget från strandskyddet. Förbundets tidigare förbundsdirektör, Thomas Lennartsson, har suttit med som expert i utredningen. Thomas framhåller att utredningens förslag till författningsändring och justering av omsättningskravet och det funktionella kravet är efterlängtade och mycket bra. Thomas välkomnar att, i synnerhet det småskaliga gårdsbaserade vattenbruket, läggs till som ny näring i undantagsparagrafen. Men är starkt kritisk till att utredningens ställningstagande för fisketurism som bedrivs utifrån lantbruksfastighetens fiskevatten (gårdsbaserad fisketurism) inte föreslås att inkluderas av undantaget. Avslutningsvis så porträtteras Karin Ralsgård som är avgående ordförande för Skeingesjöns Fvof.

 

Nummer 4 av Våra Fiskevatten utkommer den 16 november.

I detta nummer av tidningen skriver vi inledningsvis om hur Slotts Lax AB,s regnbågsodling i Siljan äventyrar den satsning som är gjord för att rädda den starkt hotade Siljansöringen, en satsning där Staten och energibolaget Fortum tillsammans investerat mer än en halv miljard. Vidare så skriver vi om en händelse i somras där medarbetare från en känd Youtube-kanal blev anmälda av fyra fvof i Jämtland för olaga och olovligt fiske. Bland annat så misstänks de för att ha fiskat utan fiskekort, fiskat på platser där det råder fiskeförbud samt för att ha fiskat med förbjudna fiskemetoder.

I tidningens tema "Skarvförvaltning" så finns bland annat en artikel om Naturvårdsverkets förslag till reviderad nationell förvaltningsplan för skarv, och som nyligen vart ute på remiss. Ett förslag som fått mycket kritik från de flesta remissinstanser, inte minst från fiskevattenägareförbundet. Planen saknar både konkreta mål och skarpa åtgärder, samt så har en bristfällig kunskapssammanställning. Hotet från den nämnda skarven beskrivs i en artikel om Fylleåns fvof som vill ompröva jaktbeslutet de erhållit och som inte godkänner skyddsjakt på skarv trots att skarven hotar det skyddade laxbeståndet i Fylleån. Mer om Skarv och säl finns i artikeln "Fler skarvar och sälar ska skjutas" som handlar om Stockholm Stads fiskevårdsavdelning vilka har startat ett projekt för att få fart på jakten på säl och skarv, och därmed minska predationen på länets fiskbestånd. I artikeln "Organiserad jakt på säl och skarv på Håtö" får vi följa med på jakt efter både säl och skarv tillsamanns med Håtö fiskevårdsförening som finns i Norrtälje.

I tidningen gör vi även ett nedslag hos Martin Ahlström (ordf. Vänneåns fvof) som sedan 15 år driver Sunnedamms Sportfiske och där erbjuder ett exklusivt fiske efter regnbåge. I detta nummer belyser vi också att det är fortsatt kritiskt för den europeiska ålen, där uppskattningsvis 3 av 4 utvandrande ålar som passerar kraftverksdammar fastnar och dödas i kraftverkens turbiner. Johan Wagnström, chef för Fisk- och Restaureringsenheten på länsstyrelsen Skåne, anser att det krävs en aktiv EU-politik för ålen istället för dagens splittrade förvaltning. Tidningen lyfter även att Sv. Fiskevattenägareförbund efterlyser mer kraftfulla åtgärder då förbundet anser att vattenkraften kommit alltför lindrigt undan i arbetet med att rädda ålen. I detta nummer skriver vi om ett lyckat exempel avseende ålen, där Hertings kraftverk i Ätran skapa en ny "naturlik" vandringsväg samt galler med flyktväg vilket resulterat i att uppvandrande ålyngel nästan tiofaldigats samt att överlevnaden av blankål nästan blivit hundraprocentlig.

Avslutningsvis så innehåller tidningen ett reportage från Ammerån där det bedrivs restaureringsarbeten inom "Ecostreams for Life", med mål att ån ska återfå sin naturliga karaktär. Ammerån har varit kraftigt påverkad av flottledsrensning.