Sveriges Fiskevattenägareförbund har yttrat sig över Havs- och vattenmyndighetens förslag till nya föreskrifter om hantering av signalkräfta. Här följer en sammanfattning av vårt remissvar.
Vår utgångspunkt är att föreskrifterna och hanteringsprogrammet ska leva upp till regeringens och myndigheternas utfästelser om att signalkräftan får ett fullgott undantag från unionslistningen. Det innebär att signalkräftan även fortsättningsvis ska kunna nyttjas och utvecklas som den synnerligen betydelsefulla kommersiella och kulturella resurs den är för landsbygdens enskilda fiskerättsägare och företagare. Vår grundsyn är att nuvarande svenska bestämmelser (hanteringsåtgärder) är fullt tillräckliga. Vi anser att kraftsamlingen för att skydda flodkräftan i huvudsak måste inriktas på information och efterlevnad av befintliga regler, samt begränsningar eller stopp för allmänhetens fria kräftfiske i Vättern.
Med detta sagt konstaterar vi att det remitterade förslaget till föreskrifter på flera områden har en god balans mellan fortsatt nyttjande av landsbygdsresursen signalkräfta och arbetet att skydda och värna flodkräftan. Men inte tillräckligt för att leva upp till utfästelserna om ett fullgott undantag som garanterar ett fortsatt verklighetsförankrat nyttjande av signalkräftan. Förslaget innehåller flera onödiga och begränsande regler som saknar relevans för skyddet av flodkräfta.
Mot denna bakgrund har Sveriges Fiskevattenägareförbund starka invändningar mot och avstyrker följande förslag i föreskrifterna:
Vi avstyrker, mot bakgrund av den föreslagna utformningen av undantagsföreskriften i 16 §, att Värmland, Dalsland och norra Bohuslän exkluderas från det föreslagna hanteringsområdet. Föreskriftens lydelse i sin nuvarande form om möjligheten till generella undantag öppnar upp för godtyckliga beslut från länsstyrelsen och det framgår inte heller hur dessa ”undantag” ska handläggas och hur besluten kan överklagas. Detta är mycket rättsosäkert och otillfredsställande.
Vi avstyrker alltså den föreslagna utformningen av undantagsbestämmelserna i 16 § och anser att föreskrifterna måste ge garantier för att fiske och transporter av signalkräfta i vatten där tillstånd tidigare har givits till utsättning och det finns ett fiskbart bestånd av signalkräfta även fortsättningsvis ska vara tillåtet. Vi föreslår därför att berörd lydelse i 16 § ändras till följande: Länsstyrelsen ska meddela generella undantag från förbudet i första stycket för fiske och transport av signalkräfta då fiske sker i vatten där tillstånd tidigare har givits till utsättning och det finns ett fiskbart bestånd av signalkräfta. (Eventuellt med hänvisning till bilaga där dessa vatten framgår). Dessutom får länsstyrelsen meddela undantag i följande situationer: 1. Det finns vetenskapligt skäl att tillåta fiske. 2. Det finns andra starkt vägande skäl för att tillåta fiske. Vi förutsätter att ett ”annat mycket starkt vägande skäl” för att tillåta fortsatt fiske och transport av signalkräfta inbegriper de ej tillståndsgivna vatten i vilka det sedan lång tid tillbaka finns ett väl etablerat signalkräftabestånd.
Vi avstyrker förslaget i nuvarande form om ett obligatoriskt men ospecificerat uppdrag till länsstyrelsen att vidta övriga lämpliga åtgärder för att minska risken för spridning av signalkräfta och förhindra artens negativa påverkan på biologisk mångfald eller relaterade ekosystemtjänster. En sådan skrivning öppnar upp för mycket godtycklig hantering, risker för stora rådighetsinskränkningar och skapar stor rättsosäkerhet. Vi föreslår därför att berörd lydelse i 19 § ändras till följande: Länsstyrelsen får vidta övriga lämpliga åtgärder, såsom att besluta om att ett visst område ska förklaras som kräftpestsmittat eller vara ett skyddsområde för flodkräfta, för att minska risken för spridning av signalkräfta och förhindra artens negativa påverkan på biologisk mångfald eller relaterade ekosystemtjänster.
Vi avstyrker bestämt att förstärkningsutsättningar inkluderas i totalstoppet enligt föreskriftens § 5. Att förbjuda förstärkningsutsättningar i vatten med legala bestånd av signalkräfta leder enbart till att en värdefull landsbygdsresurs läggs i träda. Det leder heller inte till någon som helst nytta i ansträngningarna att skydda och bevara flodkräftavatten. Förstärkningsutsättningar måste vara möjliga i legalt etablerade signalkräftavatten inom ramen för hanteringsprogrammet och i denna föreskrift. Vi yrkar därför att § 5 kompletteras med en möjlighet för länsstyrelsen att bevilja dispens för förstärkningsutsättningar i lokaler med tillståndsgivna signalkräftabestånd. Parallellt måste det öppnas upp för transporter i sådana dispenssammanhang i föreskriftens § 14.
Vi avstyrker förslaget om att införa ett generellt minimimått på 10 cm för fångst av signalkräftor. Ett sådant minimimått skulle starkt begränsa möjligheterna att vårda och förvalta befintliga signalkräftabestånd och utan att generera någon nytta i ansträngningarna att skydda och bevara flodkräftavatten. Ett generellt minimimått saknar relevans och ställer bara till oreda och bakbinder förvaltningen av resursen. Ett lagstadgat minimimått är enbart relevant vid försäljning av okokta signalkräftor, vid fritidsfiskeupplåtelser samt för allmänhetens fiske i Vättern. Ett sådant specialdestinerat minimimått ställer vi oss bakom.
Vi anser att föreskriften måste kompletteras med en paragraf om hur man överklagar länsstyrelsens beslut enligt §§ 16, 17 och 19.
Slutligen tillstyrker vi begränsningen av allmänhetens fria kräftfiske på allmänt vatten i Vättern från fem till två helger. Vi ser emellertid helst att allmänhetens fria kräftfiske i Vättern avvecklas helt. En sådan avveckling är den i särklass mest relevanta åtgärden för att hindra spridning av kräftpest och leva upp till EU-förordningen.
Hela vårt remissyttrande finns här nedan som pdf.
2019 har utsetts till ett internationellt ”Laxens År”. Sveriges Fiskevattenägareförbund arrangerar tillsammans med Ätrans Nedre Fvof (Halland) och Nedre Ljungans Fvof (Västernorrland) en parallell ”Laxens Dag” i Ätran och Ljungan. Aktiviteterna medfinansieras av Havs- och vattenmyndigheten via anslaget 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö.
Laxens Dag i Ljungan hålls den 18 september i Njurunda medan den parallella aktiviteten i Ätran går av stapeln den 19 september i Falkenberg. Båda programmen omfattar fältstationer invid vattendragen som kommer att informera och folkbilda om helheten vad gäller laxen d.v.s. både bevarandearbetet, restaurering och hållbart nyttjande av laxbestånd. I Ätran innehåller programmet bland annat information om Hertingprojektet, demonstration av sportfiske efter lax, elfiskedemonstration och en laxföreläsning på Vallarnas Friluftsteater av Erik Degerman. I Ljungans program ingår bland annat visning av Viforsens avelsfiske, information om restaureringsarbetet i älven, elfiskedemonstration, demonstration av sportfiskemetoder och dessutom kommer sjukdomssituationen och beståndsutveckling hos Ljunganlaxen att belysas.
Laxens Dag vänder sig primärt till den breda allmänheten och även utomsocknes är varmt välkomna. Varför inte besöka ”Laxens Dag” som en föreningsaktivitet?
Programmen för Laxens Dag i Ätran respektive Ljungan kan laddas ned här nedan.
Utgivningsdag för nr 3 2019 av Våra Fiskevatten är den 15 augusti.
Nummer 3 innehåller flera reportage från Åland som bland annat belyser skarvförvaltningen på Åland och där både skarv och säl finns med på menyn hos en av öns gourmetrestauranger. Parallellt skildras länsstyrelsen i Stockholms arbete med ny regional skarvförvaltningsplan och där man hoppas på en gynnande dom i högsta förvaltningsdomstolen som kan innebära ett genombrott för svensk skarvförvaltning. I reportage från Dalarna beskrivs ett pågående försök med ny metod för fiskvandring förbi Spjutmo kraftverk i Österdalälven och arbetet med att förhandla fram nya vattendomar för Ore älv. Numret innehåller även reportage om arbetet med laxförvaltning i Nedre Ljungans Fvof och reportage från Indalsälven där en ny entreprenör har tagit över det kända Bergeforsfisket. I ett reportage från västra Härjedalen beskrivs hur Tännäs och Funäsdalen har fusionerat till ett fiskevårdsområde. Dessutom innehåller tidningen ett utförligt reportage från förbundsstämman i Stockholm, en presentation av Kristin Skeppsby som är förbundets nya resursperson i fastighetsrättsliga frågor och reportage från Gränsö i Arkösunds skärgård som belyser livsvillkoren för skärgårdsföretagare i största allmänhet samt förslaget om nya fiskefredningsområden i Östergötlands skärgård.
Sida 11 av 26
